Malin Bardén

Fredagen den 12 september hade lika gärna kunnat vara fredagen den 13.
Jag var på krogen med mina vänner. Hade skit trevligt och druckit lagom mängd. Jag vet inte om det var otur eller med mening. Men här sitter jag med stygn i huvudet och ond nacke. Med en rädsla jag aldrig känt av förut. Var det mitt fel?
Jag dansade och skulle därifrån för det var så mkt folk. Hann inte långt innan jag fick en rejäl smärta i huvudet. Min vän hörde hur glaset krossades mot min skalle. Vännerna förde mig till baren och satte mig ner. Jag tuppade av. Kom tillbaks och hörde mina vänner säga att någon skulle ringa ambulansen eftersom jag blödde från huvudet. Jag tittade på min hand, den var blodig. Jag svimmade av igen. Vännerna skrek åt vakterna att ringa ambulansen. Tillsist gjorde dom väl det. Dom bar ut mig i kylan först men jag frös så sjukt mkt som dom bar in mig i entren. Ambulansen kom fort och jag lades på bår. Åkte upp till sjukhuset och träffade läkaren som skulle sy mitt huvud. Jag sa åt läkaren att hon bara kunde sätta ett plåster. Jag är ju så rädd för sprutor. Men hon sa att det var så djupt så jag var tvungen att sy. 3 sprutor i huvudet och 4 stygn. Polisen kom och jag gjorde en polisanmälan. Fick sen åka hem.

Nu sitter jag här med en grym huvudvärk. Jag mår psykiskt dåligt av det här, och måste skriva av mig. Söker ingen som ska tycka synd om mig för det gör mina vänner redan. Jag vill bara skriva av mig och fråga mig själv varför detta hände?
Jag har hjärnskakning och kommer inte kunna träna eller göra dom grejer jag velat.

Nu ska det bli pizza och film kväll men mina älskade vänner.

Jag vill tacka mina älskade vänner jag har här uppe. Och corinne som betyder så mkt för mig. Dom som tagit hand om mig vet vilka som ska ha ett tack.

Love/Malin